Not 24 Finansiella risker och finanspolicies

Ortivuskoncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses oönskade förändringar i företagets resultat- och balansräkning till följd av fluktuationer på de finansiella marknaderna. Koncernens Finanspolicy för hantering av finansiella risker bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten avseende nedanstående risker;

• Likviditetsrisker
• Valutarisker
• Ränterisker
• Finansieringsrisker
• Motpartsrisker

Likviditetsrisker

Likviditetsrisken definieras som risken för att koncernen inte ska ha tillgång till likvida medel för att tidsenligt kunna betala förutsedda och oförutsedda åtaganden, eller att finansiering bara kan erhållas till en avsevärd kostnad. Koncernen som helhet har haft ett negativt kassaflöde de senaste åren, främst hänförligt till satsningarna på export av moderbolagets produkter. Även för 2010 bedöms koncernens kassaflöde vara negativt, dock beräknas kassaflödet vändas från negativt till positivt 2011. Detta innebär att koncernen för helåret har tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar, vilka kan frigöras med kort varsel, för verksamhetens bedrivande i nuvarande omfattning.

Se även not 20 räntebärande skulder för åldersanalys av dessa.

Valutarisker

Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser köp och försäljning i utländska valutor där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan eller det finansiella instrumentet, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering.

Valutafluktuationer återfinns också i omräkningen av de utländska dotterföretagens tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta, så kallad omräkningsexponering. Ett annat område som är utsatt för valutarisker är betalningsflöden i utländsk valuta (finansiell exponering).

Mycket sannolika prognosticerade flöden säkras framåt i tiden om nettoexponeringen för en viss månad beräknas överstiga 2 miljoner SEK. Enligt policyn får standardiserade valutaterminer och swapar samt förvärvade valutaoptioner användas. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när behov finns. I koncernens resultaträkning för 2009 ingår i finansnettot valutakursdifferenser med -279 (-642) KSEK.

För att minska riskerna i samband med affärer i utländska valutor ska terminssäkring ske enligt de riktlinjer som anges nedan.

All terminssäkring ska vara kommersiellt motiverad det vill säga att det ska finnas en bakomliggande försäljning eller inköp av varor eller tjänster som motiverar säkringen. Ingen terminssäkring får ske på spekulation. Terminssäkringar ska baseras på bedömda in- och utflöden per valuta dvs. förväntat inflöde ska matchas med förväntat utflöde i samma valuta. Det är nettobehovet mellan in- och utflöde som ska terminssäkras.

Transaktionsexponering

Koncernens transaktionsexponering uttryckt i motvärde i MSEK fördelar sig på följande valutor:

Transaktionsexponeringen i koncernen är begränsad och på balansdagen osäkrad.

Omräkningsexponering

Utländska nettotillgångar i koncernen uttryckta i motvärde i MSEK fördelar sig på följande valutor:

Koncernens finanspolicy anger som huvudregel att inte skydda omräkningsexponeringen i utländska valutor.
Policyn medger emellertid avsteg från denna huvudregel.

Ränterisk

Ränterisk är risken att värdet på ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk.

Eftersom Ortivuskoncernen är så gott som helt egenkapitalfinansierad så är ränterisken marginell. Placeringar finns i några räntebärande finansiella instrument, men dessa är av begränsad omfattning. Vidare har koncernen en begränsad rörligt förräntad extern bankfinansiering.

Hanteringen av koncernens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att finansfunktionen i moderbolaget ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering.

Finanspolicyn har inte fastlagt någon målsatt genomsnittlig räntebindningstid för koncernens skuldportfölj. Derivatinstrument såsom ränteswapkontrakt får användas för att hantera ränterisken. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswappen. Per den 31 december 2009 hade företaget inga ränteswappar.

Motpartsrisker

Huvuddelen av motpartsrisken i Ortivuskoncernen utgörs av kreditrisken i kundfordringar.

Kreditrisker i kundfordringar

Risken för att koncernföretagens kunder inte uppfyller sina åtaganden, d.v.s. att betalning inte erhålls för kundfordringar utgör kundkreditrisk. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Koncernen har upprättat en kreditpolicy för hur kundkrediterna ska hanteras. För större kundfordringar begränsas risken för kreditförluster genom äganderättsförbehåll.

Bankgaranti eller annan säkerhet krävs för kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik.

Ortivus AB har en kundkrets huvudsakligen bestående av Landsting eller deras motsvarigheter främst i Europa. I de fall där en otillräcklig historik finns och kunden inte är en statlig organisation säljs utrustningen med ägarförbehåll, förskottsbetalning eller bankgaranti.

Dotterbolaget Ortivus inc i USA har en kundkrets bestående huvudsakligen privata ambulansorganisationer. Huvuddelen av intäkterna utgörs av förskottsbetalda intäkter för serviceavtal. Varje avtal är av begränsad omfattning och åldersstrukturen hos bolagets kundfordringar följs noggrant upp. Eftersom Ortivus inc USA fakturerings- och andra system är verksamhetskritiska för ambulansorganisationerna är kundförlusterna obetydliga. För kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik begärs förskottsbetalning, bankgaranti eller annan säkerhet.

Dotterbolaget Ortivus Inc. i Kanada har en kundkrets som uteslutande består av statliga organ såsom polismyndigheter, kommuner eller städer i USA och Kanada. Installation av bolagets system sker successivt mot förskottsbetalning, vilken i princip täcker kostnaderna för nedlagt arbete och material.

Kapitalplacering

Företaget strävar efter en god förräntning av överskottslikviditet. Baserat på kvartalsvis reviderade likviditetsprognoser sker placering av överskottslikvider. Företagets policy är att enbart tillåta placering av bolagets likvida medel så att risken minimeras för värdeförsämring av dessa tillgångar. Placering får därför bara ske i förutbestämda kapitalplaceringsinstrument om inte annat anges av bolagets styrelse eller VD. Exempel på godkända kapitalplaceringsinstrument är;

Statsskuldväxlar eller andra säkra räntebärande papper med rating enligt Moodys Aaa till och med A 3 eller Standard & Poor AAA till lägst AA-.

På balansdagen föreligger ingen signifikant koncentration för kreditexponering. Den maximala exponeringen för kreditrisk framgår av det redovisade värdet i balansräkningen för respektive finansiell tillgång.

Känslighetsanalys

För att hantera ränte- och valutarisk har koncernen som syfte att minska påverkan av kortsiktiga fluktuationer av koncernens resultat. På längre sikt kommer emellertid varaktiga förändringar av valutakurser och räntor att få påverkan på det konsoliderade resultatet.

Per den 31 december 2009 beräknas en generell höjning av räntan med 1 procent öka koncernens resultat före skatt med approximativt 148 (-161) KSEK.

En generell höjning med 1 procent av växelkursen för SEK gentemot andra valutor har beräknats minska koncernens resultat före skatt med approximativt -284,0 (-38,0) KSEK för räkenskapsåret 2009.